Tre personer dömdes igår till döden för sin medverkan i protesterna i Iran efter presidentvalet i juni.Två av dem anklages för att vara rojalister (ett svårt brott i Iran), den tredje för att vara medlem Folkets mujahedin.

Uppgiften, som offentiggjordes av de iranska studenternas nyhetsbyrå Isna, bekräftar bilden av en livrädd iransk regim som nu gör allt för att krossa det folkliga motståndet. Genom att trycka till så hårt som möjligt räknar man med att människor nästa gång ska tänka till en gång extra innan man går ut i protest. Priset kan ju bli det allra högsta.

Själv är jag ganska säker på att regimen i Teheran får svårt att återta kontrollen. Protesterna under sommaren har visat ett sammanbrott för statens auktoritet, och när anden väl lämnat flaskan… Parvin Ardalan var inne på detta när jag träffade henne i Iran förra året. Hon menade att människor, även om de inte är uttalat politiska, i sin vardag hela tiden ändå ifrågasätter och bryter mot regimens regler. Unga kvinnor klär sig allt mer på sina egna villkor. Ungdomar prövar sig sakta fram mot en mer individualistisk hållning. 

Samtidigt visar dödsdomarna igår att omvärlden måste klara av att hålla två bollar i luften när man talar med Irans ledarskap. Jag är den förste att fördöma den hökmentalitet som präglade Bush-epokens Iranpolitik, den ökade bara spänningarna och stärkte ytterst de konservativa i Iran. Men det finns en risk även med den nya amerikanska administrationens linje. Människorättsaktivisten Shirin Ebadi sade så här i en DN-intervju nyligen:

”Jag är så trött på denna fokusering på Ahmadinejads kärnenergiprogram. I flera år har västmakterna bara tjatat om programmet. De verkar helt ha glömt bort att Iran har det högsta antalet fängslade journalister i världen och att det är i Iran som flest ungdomar i världen döms till dödsstraff. Väst tänker bara på sin egen säkerhet.”

Diplomati kan öppna nya vägar för att samtala mellan länderna. Men det får inte råda någon tvekan om att Irans brott mot de mänskliga rättigheter då ska stå på dagordningen.