Världens blogg proudly present gästbloggare: Magnus Walan. Magnus ansvarar för Politik- och samhällskontakt vid Diakonia, vilket är ett biståndsorgan som genom stöd till hundratals organisationer världen över bidrar till varaktig förändring av situationen för världens mest utsatta och fattiga.

Magnus Walan, Diakonia

Häromdagen blev jag tillfrågad av Dagens Eko vad jag som representant för Diakonia tycker om regeringens organ för Näringsliv och utveckling.

Jag svarade att det är svårt att svara då vi inte ser vilka mål och instrument organet skall ha. Jag fick en hel del kommentarer att jag var för okritisk. Men det är det viktigt att inte döma på förhand.

Men visst finns det anledning till oro. Det är inte första gången vi ser projekt som handlar om att med bistånd ”samverka med näringslivet”.

Vi minns med förskräckelse Sydafrikasatsningen/JAS-försäljningen med Sydafrikafonden som med 80 miljoner i bistånd skulle skapa tusentals jobb. Fonden fick läggas ned efter några år. 80 miljoner var borta och jag tror inte att ett enda jobb skapades i Sydafrika.

Vi vet också om den kritik som riktats mot den biståndsfinansierade riskkapitalfonden Swedfund från både statliga utvärderingsorganet SADEV såväl som Riksrevisionen. Båda kritiserar organet för att mest se till tillväxt och affärer och mindre se effekter för fattiga människor. Trots detta har regeringen beslutat att öka Swedfunds anslag med en miljard.

Jag har också en kopia på ett brev som Svensk Projektexport skrev till Thomas Östros 2006 där man kritiserade regeringen för att inte se till att biståndet i högre grad återflödade tillbaka till svenska företag. Svensk Projektexport ägs av de svenska storföretagen ABB, Ericsson med flera.

Och på nätet hittade jag 2007 ett UD-dokument. Det var ett utkast till handlingsplan för det näringslivsråd som nu upprättats. I dokumentet talas det mycket om svenska exportmöjligheter, svenska företags intressen att gynna Sverige. Men väldigt lite om hur eventuell handel och investeringar skall gynna fattiga människors makt. Det som riksdagen beslutat är biståndets mål.

Gunilla Carlsson talade vid lanseringen av rådet om att Sverige ligger efter Europa i samverkan mellan företag och biståndet. Nästa precis samma ord som Svensk Projektexport använde när de argumenterade för ett ökat återflöde av bistånd till svenska företag.

När våra ministrar pratar om bistånd vill man gärna samtidigt tala om korruption. Så även statsministern i en riksdagsdebatt i december. Men märkligt nog gör man inte det när man talar om vapenexport. Trots alla bevis från åklagare i Sverige och Storbritannien om att miljarder betalats ut i samband med JAS affärerna.

Men man talar inte heller om problemet med kapitalflykt från fattiga länder där den största andelen utgörs av företag som manipulerar priser i sin interna handel inom företaget. Och för över pengarna till skatteparadis. Forskning visar att kapitalflykten via företag från fattiga länder är tio gånger så stor som inflödet av bistånd.

Här kan man verkligen tala om behov av åtgärder för att gynna fattiga ländernas ekonomiska utveckling. Men kring detta tycks regeringen inte ens ha någon policy.

De svenska exportorganen Svensk Exportkredit, Exportkreditnämnden och Exportrådet har varken instrument eller policies för att leva upp till riksdagens beslut att stödja – inte motverka – fattigdomsbekämpningen och främjandet av de mänskliga rättigheterna.

Det hade varit intressant om näringslivsrådet bestod av representanter från handelskammare och liknande i fattiga länder. Om målet var att utveckla fattiga länders ekonomier och marknader. Och inte minst med representanter som kan övervaka och ge råd till hur resurserna fås att stanna i länderna och bidra till utveckling.

Samtidigt som regeringen ger denna gräddfil till svenska företag in i biståndet stänger samma regering dörren till de små men viktiga organ som försöker bevaka hur företag uppför sig i fattiga länder – SwedWatch och Fair Trade Center – genom att minska informationsbidragen med 59% på ett år.

Detta vet vi – det är inte att döma på förhand. Om du vill läsa mer om Diakonias ståndpunkter om bistånd och handelspolitik bloggar jag regelbundet på www.diakoniablogg.se/